1 - 0, 2 - 0, 3 - 0, 3 - 1 Ellinor
Tidig seriefinal ägde rum när vi mötte Lönsboda. Vi mötte ett taggat och fullt Lönsboda, fullt sett till antal spelare (15 st)
Vi ställer upp med förmodligen ett ännu mer taggat lag. Vi ställer också upp med
endast 13 spelare p.g.a. skade- och sjukdomsläget i truppen. I vårt lag på 13
spelare ingår denna gång alla våra yngre spelare (3 st 12-13 åringar). Det måste
ha känts extra pirrigt i magen för dem eftersom det var en så pass "viktig"
match.Matchen börjar lite trevande, båda lagen har målchanser. Sen händer det som inte får hända i just denna matchen. Elle skadar sin högra fot efter bara åtta spelade minuter. Nu har vi alltså bara en avbytare, vilket innebär att minst två av de tre yngre spelarna är på plan samtidigt. Alla tre gör en riktigt bra insats och det är Ellinor (yngst på plan) som sätter vår reducering i den 89 minuten. Jag vill inte på något vis förringa deras insats, men vi tappar lite tyngd och självklart rutin. Vi lyckas trots detta att hänga med i första halvlek som slutar 0-0.
I andra halvlek börjar tröttheten ta ut sin rätt och Lönsboda kan göra mål i den 57, 70 och 78 minuten. Vårt tröstmål kommer i den 89 minuten efter en hörna från höger. Jenny slår hörnan lågt mot straffpunkten. Efter några studsar hamnar bollen hos Ellinor som lobbskjuter över målvakten.
I denna match kämpar alla otroligt bra, vi hjälps åt även som ett lag och med tanke på matchutvecklingen skall alla vara mer än nöjda. Emma C fick, trots laginsatsen, kämpa lite hårdare (i mina ögon) än alla andra. Emma fick uppgiften att punktmarkera en av Lönsbodas snabba spelare. Detta innebar många och långa löpningar. Tiger gick därför till Emma C.
